ont i magen

ligger och mår dåligt över det som har hänt i oslo. jag vet att sånt här, det händer varje dag, någonstans på jorden. jag påstår inte att någon annans lidande är mer värt, men när det händer closer to home, då får man ett annat perspektiv på saker.

och när någon kan göra så sjuka saker mot oskyldiga barn, då brister någonting inom mig och jag vill gråta. vad är det för våld vi lever i när någon kallblodigt går in på ett dagis och slår ner barn och deras fröknar med en hammare, när trettonåriga pojkar tar livet av varandra på grund av puppy love, när barn skjuter ner sina klasskamrater och skrattar åt dem när de förblöder, när någon klär ut sig till polis, de i samhället som ska vara rättskaffens, och avrättar barn, då vill jag inte vara med längre.

det är fel det vi gör mot varandra, när fan ska det få ett slut?