*swoosh*

Jag vet inte riktigt vad det är som händer men det känns som om tiden är lite grann ur led. Det bara svischar till så är det måndag och lika fort svischar det till och blir helg igen. Jag hinner inte riktigt med. Vi går i samma lunk här hemma. Jobb och dagis när det står på schemat. Städar, plockar undan, bakar och lagar veggomat och spelar tusen och ett spel på TOADEN när vi inte har något annat för oss. Kör och fixar nya däck på bilen och hämtar paket. Sånt som alla gör.

Och samtidigt som jag läser överallt om hur deppiga folk känner sig så har jag för en gång skull hittat något inre lugn. Den där konstanta oron i magen har liksom släppt och jag kan ta det mesta med ro. Just nu kan jag inte göra så mycket för att förändra någonting så jag har liksom förlikat mig med att saker och ting kommer, jag behöver inte oroa mig.

Det låter ju käckt och så och det känns fint, men visst tycker jag också sjukt illa om den ständiga kylan och också min hy ser ut som skit och jag är torr överallt. Men våren kommer ju tids nog.

Det gör den alltid.

Fredag kväll (okej då, det kanske fortfarande räknas som eftermiddag men eftersom jag kan liknas vid en klubbad säl strax efter åtta så är det alltså för mig kväll just nu)

Vad jag gör?

Käkar praliner (1) (cote d'or Bouchée, såna där elefanter ni vet) och läser Backman.

Själv då?

En man som heter Ove.

Lånade nyss "en man som heter Ove" från biblioteket. Över internet. Direkt ner till TOADEN. Är inte det helt fantastiskt, eller vad. Typ tre sekunder tog det.

Alltså jag behöver aldrig någonsin röra vid min laptop igen. Evert.

OBS - varning för negativt rantande och självömkan

Inte nog med att jag fick kräksjuka i födelsedagspresent. Nu fick jag betala tandläkarräkning med pengarna jag fick i present.

Okej jag ångrar mig.

Sitter 1480kr fattigare och ynklig i sängen med hela käften full av tandläkarbedövning.jag tycker inte att det är kul att gå till tandläkaren längre. Och första lagningen någonsin resulterade i ganska stor tandläkarskräck ska jag be att få tala om. Att jag måste dit igen om 15 dagar är ingenting jag gärna vill tänka på.

Och den där belöningen. Den fick utebli pga väldigt fattig just nu. Får ladda ner en gratis e-bok från bibblan istället och äta en torr ostmacka innan jag ska hämta på dagis.

Grattis till mig!

Ps. Om jag låter aningen lite bitter så beror det på att jag är det. En aning. Yttepyttelite.

BTW!

När jag ändå sitter här och kluddar kan jag passa på att fråga om någon av er har något sådär extra superduperbra tips på bloggen app till iPad? På ajfånen har jag blogger+ som jag tycker funkar kanon, men än så länge har jag bara hittat Googles egna app Blogger att använda på TOADEN. Det funkar inte riktigt som jag vill. Jag kan t.ex inte byta fint, vilket retar mig mer än det borde. Dock funkar det superbra med bildströmningen och det är ju verkligen ett plus.

Så tips på blogger app till iPad, tack!

Just nu;

Sitter i sängen med TOADEN och läser ikapp bloggar och dricker hallon/kiwi/tranbär smoothie. Har dessutom hunnit plocka undan i lägenheten, diska, lämna kid på dagis och bytat ut alla utbränna värmeljus. Känner mig spontant som superwoman.

Snart väntas dock ett besök hos tandläkaren. Detta ser jag inte fram emot så himlans mycket. Inte för att jag har tandläkarskräck, tycker faktiskt att det känns helt ok att gå till tandis och gapa stort. Inte heller handlar det om hur mycket pengar jag kommer att gå back den här månaden, även om jag måste erkänna att det svider lite. Nej, det beror på att deras kundbemötande senaste åren har degraderats från "alla tiders!" till "jävligt uselt". Hade tänkt avboka tiden och leta upp en gulligare tandis, men det glömdes bort, så för denna gången får dom duga och så får vi hoppas att jag inte känner mig alldeles för tilltryckt när jag går därifrån.

Skulle jag må rent för dåligt får jag köpa mig själv något fint efteråt. Låter som en bra deal.

En ny kärlek

Idag fick jag ett paket på posten av min älskade sambo. I lådan låg en alldeles ny kärlek. En IPad. Den är helt jäkla fantastisk. Man kan göra allt med den, I kid you not.

Dessutom har jag och kiddot ägnat förmiddagen åt att grovstäda hela lägenheten som nu är ren och fräsch och luktar grönt te och sandelträ. Behöver jag säga att allting känns jäkligt fint just nu?

Totala lyckan här hemma alltså!

Dagens tips och hur står det till egentligen?

Trots att jag har gått in i det nya året med ett helt nytt lugn i magen så började det inte så bra. En hel del jobb och ytterligare en kräksjukeepisod har avlöst varandra.

Idag är jag dock fri och har passat på att handla och tvätta och rensa ut lite av julen. Det kändes som om det var dags. Men hur kul är det egentligen att läs om mina hushållssysslor. Inte särskilt kul skulle jag tro.

Så här får ni två tips - free of charge!

Vrålgod smoothie - tranbärsjuice/frysta hallon/ananas - mixa och toppa med is. Yum!

Dagens andra tips - filmen 50/50. Vet inte om jag ska skratta eller gråta hälften av tiden, men jag älskar den!

You're welcome!

En annandag.

Trots att jag helst spenderar mina mellandagar i soffan framför en härlig film och paradisasken i knät (ok, shopping också), ska jag snart hoppa i duschen och packa det sista för en tur till hem till mamma. När hela familjen jobbar mellandagar är det lyx och väldigt uppskattat att ha en mamma och syster som kan ställa upp med barnpassning. 

En del annat ska också hinnas med innan klockan slår 14.30 och det är dags för dagens jobbpass, så det är bäst att jag sätter lite fart.

Hoppas att ni kan njuta i lugn och ro av era mellandagar. 

God Jul!

Ville bara passa på att önska en riktigt GOD JUL till alla er därute innan vi hamnar i matkoma på nytt. Vi började ju fira jul redan igår på grund av knasiga scheman under helgerna. 

Hoppas att ni får riktigt mycket god mat, massor av härligt sällskap och kärlek från era nära och alla julklappar ni kan önska er. 

Så hörs vi sen. 

Uppdatering; magsjuka.

Kiddot verkar må bra nu, inget kräk på 24 timmar och han har ätit både fil och chokladglass.

Själv mår man inte lika finemang. Natten som gick var fruktansvärd och just nu ligger jag i soffan med världens magknip. Men jag har iaf fått behålla en bulle med björnbärssylt och lite te. Underbart!

Kräksjuka igen.

Sjukt kul. Not.

12.12.12

Sitter och dricker te och tittar på Ace of Cakes.

Varför jag inte gillar vintern.

Det finns tre anledningar. Ok, det finns fler, men idag nöjer vi oss med tre. 1. Det är mörkt. Men med lite juleljus så överlever man, right? 2. Det är kallt. Men det finns bara dåliga kläder och bra väder, eller hur det nu va, så jag har underställ, thermoställ, super skor och vantar, mössa, halsduk. Så jag antar att jag överlever det också. Men 3. SNÖN!! Den klarar jag helt enkelt inte av. Ok, det är fint att sitta inne när det snöar och snö till jul är ju mysigt. Och jag vet att barnen älskar snö. Men jag hatar att behöva skotta fram bilen i minusgrader och behöva köra till jobb spänd som en fjäder. Hatar det.

Det var bara det.

Nu snöar det igen.

Skitmycket.

Det var bara det jag ville säga. 

Happy birthday, vettja.

Jag fick blommor och choklad i födelsedagspresent. Och kräksjuka. Jag fick kräksjuka. Stort grattis till mig!

Man blir helt enkelt mörkrädd..

Artikeln hittar ni HÄR.

Honey, I'm home!

Det mest kärleksfulla sättet att hälsa sin sambo när han kommer hem efter en natt på jobbet är nog inte att lyfta huvudet från kudden, kisa och utbrista "Åh, nej!". 

Vi måste #prataomdet

Heta debatter. När är en våldtäkt just det - våldtäkt? Det räcker inte med att säga nej, förövaren måste ha förstått att man menat nej. Och man måste ha gjort motstånd. 

Jag förstår att det är svårt att fälla någon för våldtäkt utan dom synliga bevisen. Blåmärken, sår och blod. Jag förstår hur lätt det är att ha sex med någon på fyllan och sedan ångra sig, kanske skämmas så mycket att man skriker våldtäkt! och övergrepp! (eller förstår och förstår, jag hade inte gjort det, men det finns nog dom som gör och då kan vi ju inte hänga oskyldiga snubbar eller brudar för det). 

Men samtidigt måste ett nej få vara ett nej. Det är min kropp och om jag säger nej, då måste det få lov att betyda nej och inte "okej, det är fritt fram för dig att göra övergrepp på min kropp, jag ba skoja lite). Det måste få räcka att bara säga nej. 

Killen/tjejen var för full/för dum/för någonting annat för att höra/fatta/vilja höra ett nej. Det händer säkert. Man måste tydligt ha klargjort att man inte vill ha sex. Då räcker det enligt domstolarna inte med att bara ha sagt nej. Men hur vet jag egentligen att killen/tjejen inte bara skiter i att jag sagt att jag inte vill. Hur vet jag att dom inte fortsätter ändå. Om jag upprepar mitt nej och dom ändå inte slutar - är det jag som har gjort fel då.

Skulden läggs bara mer på offren. Jag borde ha gjort (mer) motstånd. Jag borde ha skrikigt. Kanske sa jag inte nej tillräckligt högt. Kanske, kanske gjorde han/hon ingenting fel. kanske är det mig det är fel på. 

Det finns undantag då det räcker med att bara ha sagt nej. Om man t.ex har varit rädd för förövaren, då kan det räcka. Eller om man har varit för påverkad för att göra motstånd. Då kan det räcka.  

Det här med övergrepp är så stort och luddigt. På något vis måste vi hitta ett sätt att skydda dom som faktiskt drabbas och gallra ur de som skriker varg. Ingen oskyldig ska dömas, men det får inte heller fortsätta vara så att kvinnor/tjejer/män/pojkar/barn inte vågar anmäla och berätta för att dom är rädda att inte bli trodda. Eller ännu värre; bli ännu mer skuldtyngda än dom kanske redan känner sig. 

Låt mig berätta en av alla dessa historier som inte ska få lov att stoppas in i ett mörkt hörn och glömmas bort. En historia som förtjänar att se ljuset och inte stängas inne på grund av skuld att man inte gjorde tillräckligt.

En tjej var otrogen mot sin pojkvän med en man. Efter den där första gången dom hade sex, ville hon inte mer. Hon ångrade vad hon hade gjort och ville bara glömma och gå vidare. Ett sånt där dumt misstag. Killen hon varit otrogen med höll inte med. Om hon inte gick med på att ha sex med honom eller på andra sätt "göra det skönt för honom" skulle han berätta för hennes pojkvän att hon varit otrogen mot honom. Rädd som hon var för att hennes misstag skulle förstöra hennes förhållande och förändra hennes liv negativt gick hon med på detta. Under nästan ett halvt års tid krävde han sex av henne på detta viset. Han tyckte inte att han gjorde övergrepp på henne varken fysiskt eller psykiskt - hon gillade ju honom ju. Hon ville ju egentligen vara med honom. Att hon sa att hon inte ville och att hon grät hela tiden, det var bara någon skum lek. Liksom för att hålla honom på halster. Eller hur?. 

För mig var det ett övergrepp. Ett jävligt stort ett.

Och jag behöver #prataomdet.

Det verkar som om någon tror att jag har lite för mycket pengar.

Igår tjyvstartade jag rödbetssallad-och-köttbulls-knäckemackan (jag vet att det kanske inte nödvändigtvis är juligt, men för mig är det, det. Sen äter jag det fram till mars någon gång innan jag återigen gör uppehåll inför julen.). Men det skulle jag inte gjort. Pang och knak sa det och något hårt i min knäckemacka knäckte av en stor bit av min kindtand. Det gjorde inte jätteont. Inte då. Senare på kvällen blev det molvärk i tanden och idag går det inte att tugga med den sidan så som det isar och ömmar. Tanden bredvid ser dessutom sprucken ut. 

Och som om detta inte är illa nog och att jag dessutom ser alla mina julklappspengar flaxa iväg som ur någondålig serietidning så har tydligen tandläkaren en ytterst lukrativ säsong. Bästa budet om tidsbokning; 6/12. 

Grattis till mig. 

Att förmodligen hamnat i någon sorts andra andning, eller nåt.

Med tanke på att jag jobbat 27,5h i helgen, sovit sammanlagt 3h 18m i natt och blev brutalväckt av telefonsamtal från jobb i morse (dom behövde akut hjälp att täcka upp några timmar vilket nog förlänger min totala jobbhelg ned 5,5h) borde jag vara alldeles nära-döden trött. Men icke. Hade det inte varit för att jag inte gillar att sitta uppe när jag är ensam hemma så hade mitt "hunted" maraton inte varit över än.

Man är inte riktigt som man ska vara alltså.

Skogens alla (hus)djur.

Klockan är sent. Det är mörkt. Kanske lite fuktigt och disigt också. Man har jobbat många, långa timmar. Det enda man vill är att få komma hem till sin nutella-burk och sängen. Få räta ut varenda muskel i kroppen och sooova.

Man vill inte köra hela sträckan hem i 40 km/hm, bromsa konstant eller eventuellt sladda av vägen på grund av något djur som inte har vett att gå och lägga sig.

Så lelle räven/katten/hunden/elefanten - gå hem!

Sen sist..

Nedräkning pågår.

Väskan är packad. Klockan står på 05.15. Har mentalt klarlagt allt som ska packas ned imorgon bitti. Listan till Gekås är skriven.

Viktigast är svart nagellack, Pippis Hoppetossa och locktång. Och eventuellt underställ och ugnsformar. Och några tomtar och kokböcker. Och böcker till Kiddot och lego.

Herregud. Och då ska man först överleva Ladies Night. Det måste innebära att det är legitimt att köpa ett par paljettshorts eller nåt under dagen imorgon va?

Nä. Vi hörs imorgon va?