jag vill... men så säg det då för bövelen.

kiddot är inne i en lite småstörig period just nu. han har blivit mästarnas mästare på att cliffhangra och det driver mig till vansinne.

scenario 1.
kiddot drar med mig ut i köket och står och hänger utanför skafferiet.
- mamma, jag vill ha..
- ja?
- mamma, jag vill ha..
- vad vill du ha för något?
- jag vill ha.. jag vill ha...
- v a d vill du ha?

scenario 2.
sitter och tittar på tv. programmet han för närvarande har tittat på är slut.
- mamma, jag vill titta på..
- vad vill du titta på?
- jag vill titta på.. ehm titta på..
- vad vill du titta på för något?
- jag vill titta på..

så håller vi på i all oändlighet. fast egentligen inte. det brukar sluta med att en av oss får ett totalt sammanbrott (jag) och en av oss bryter ihop i tårar (kiddot) på grund av dålig kommunikation. och kanske är jag partisk, men jag tycker att det faktiskt är han som behöver slipa lite på sin förmåga att kommunicera.