18.25

Just nu lyssnar jag på Maria Mena - Dear, om och om igen. Bara för att den är så fin. Och påminner mig om någon.

14.41

Någon som vill gissa vad som pågår i mitt kök just nu?

09.56

Oh my. Allt är förlåtet kära degmonster. Detta var nog by far den godaste macka jag ätit. Ever. Så en kopp kaffe på detta och sen är jag redo att ge mig ut i snöyran och plugga kommunikation.

Bad day

Den här dagen börjar definitivt sämre än vad jag hade hoppats. På grund av all snön som kom inatt var det helt omöjligt att få ut vagnen, så jag bestämde att vi skulle gå. När vi kommer ner i tvättstugan och ska stjälpa in första maskinen tvätt visar det sig att hela displayen på maskinen är intryckt och det går omöjligt att tvätta. Så det var bara att börja promenera till dagis. Jag måste säga att Lucas var exemplarisk. Han gick största delen av vägen och höll mig i handen hela tiden. Underbart.

Sen pulsade jag hem och sjulle ringa till fastighetsskötaren, men det visar sig att trots att de har telefontid mellan 8 - 17 så är det ingen som svarar och telefonsvararen fungerar inte. Det finns ett nummer för akuta ärende, men det vågar jag inte ringa. Kopplades dit en gång av misstag och blev utskälld eftersom mitt ärende inte var akut. Jag hatar att bo i hyreslägenhet ibland.

Sen visar det sig att en av tjejerna som jag ska göra grupparbete med är sjuk så vi får flytta träffen till på måndag och nästa vecka fungerar egentligen inte för mig, men jag får lösa allt det på något annat vis. Jag hatar att vara beroenda av en massa andra människor när det gäller skolarbete. Jag vill göra mitt, vara nöjd och få betyg. Däremot hade jag aldrig klarat mig utan den gemenskap och det samarbete som arbetskamrater ger i på en arbetsplats.

Nu ska jag koka kaffe och jaga fastighetsskötare.

20.43

Stövlar från Skopunkten, väska från Lindex och tröja från Gina Tricot.

Stövlarna som jag hade spanat in visade sig vara väldigt, väldigt fula, så dom fick jag lägga på hyllan. Dessa däremot, är dom lika snygga på riktigt så ska dom med hem från nästa shoppingtur. Ny handväska hade inte heller varit dumt, enda kraven är att den ska ha lång rem, så att jag kan ha den på vagnen och vara stor nog så att jag kan trycka ner datorn om det behövs.

Lite fler tjocka tröjor är också välbehövligt, vissa stunder på dagen har vi nämligen inte mer än 15 grader i vardagsrummet (om termometern stämmer, vi får skaffa en ny och se). Inte konstigt att man sitter och fryser om dagarna. Men jag förståpr inte riktigt vad problemet med värmen är. Elementen är varma, men det är presis som om värmen inte sprider sig.

Nu är det strax dags att avrunda denna dagen. Imorgon blir det studigrupp och lussebullsbak, sen får vi se vad resten av helgen bjuder på.

Baka, baka, liten kaka (bagel)

Assistenten är invigd. Helt underbart att kunna stå sidan om och se hur degen knådas utan att behöva slita med det själv. Nackdelen är att alla sådana här underbara apparater ska väsnas så mycket.

Så vi har bakat bagels (bagelar, baglar?) och Lucas var lika lycklig som jag över degmaskinens jobba, fast han kanske mest uppskattade att det var en maskin som förde väsen. Resultatet av bakningen blev däremot inte så lyckat.

Bagelsarna (återigen vet jag inte hur detta skrivs på svenska, löjligt eller hur?) ser ut som missbildade degmonster och inte alls som Martha Stewart liknande gyllenbruna degringar. Alldeles mosade och skrynkliga. Men det viktigaste är dock smaken, är dom bara så löjligt goda som jag föreställer mig kommer allt att vara förlåtet. Jag kommer att tycka om deras fula små trynen precis som en mor älskar det fulaste barn. Och detta återstår att se imorgon till frukost.

Några bilder på fiaskot får ni inte, jag kan ju inte skämmas hur mycket som helst. Och dessutom vet jag att jag är bättre än såhär och jag ska nog klura ut ett sätt att få dom perfekta till nästa gång.

Fikasugen

Sitter och frossar clementiner som om jordens undergång var nära och längtar desperat efter en bagel med brieost och salami. Eller kyckling, paprika och cream cheese. Men jag har varken brieost, kyckling eller cream cheese hemma och vet ni hur jobbigt det är att baka bagels?

Eller kanske inte.

Tror att jag ska skriva upp en hel hög med jäst och mjöl på inköpslistan.

Och kesella så vi kan baka fler lussebullar.

Jag har en känsla av att bakmaskinen både kommer att invigas och gå varm ikväll.

Godmorgon

Förut har jag haft is i magen inför jul. Jag har känt att det här, det har jag nog under kontroll. Nu när jag inser att jag har hälften av alla julklapparna kvar och att jag har tre personer som jag inte har en aning om vad jag ska köpa, då får jag en lite olustkänsla i magen. Det där lugnet ger vika för en helt annan känsla. En känsla som man skulle kunna beskriva som lätt panik.

Ungefär en vecka kvar till jul och jag vet att om jag inte rätar upp detta skeppet snart så sjunker det. Herregud, hur ska detta gå till.

Tips på julklappar till små lillebrödrar, 18 åriga lillasystrar och föräldrar mottages tacksamt.

Books

(Bilder lånade HÄR)

Om jag får bestämma kommer våra väggar att fyllas med bokhyllor när vi flyttar. Böcker och saker som betyder något. Viktiga saker. Och tavlor. Inbott och mysigt. Det är min dröm.

Quote

We don't love the people we love because they're perfect. We love the people we love because they are.

- Warren (Brothers & Sisters)

...

Dessutom innehåller Brothers & Sisters by far den bästa musiken.

Tisdag förmiddag

Har precis tryckt i mig lite frukost, som just för tillfället åker berg och dalbana i halsen. Underbart. Väntar påfeedback från skolan och under tiden multitaskar jag sockstickning (som har tappat en maska), kaffeintag, går igenom lite papper till gruppträffen på fredag och tittar på brothers & sisters. Från början.

Den serien får mig att önska att jag hade ett par syskon till. Att få vara en riktigt stor familj nu när man är vuxen. Det är vad jag önskar för Lucas, men samtidigt vet jag att jag nog inte är mamma nog för så många barn. Ibland känner jag att jag inte räcker till för att göra rätt för Lilleman ens och då är ett par, tre stycken till inte att tänka på.

Vi får hoppas att det blir massor av kusiner istället.

19.49

Jag har inte tid att blogga. Jag stickar strumpor. Eller nåt.

Day 07 – Your best friend

Jag har inga vänner som jag har haft hela livet, vi har splittrats för länge sedan och lever högst separata liv nu för tiden. Någonstans i periferin finns barnsomsvännerna kvar, sådär på Facebook ni vet. Jag ser deras statusuppdateringar någon gång då och då och ibland kan jag undra om dom också minns den där gången då vi satt ute hela natten och bara pratade, eller den där gången då vi skulle skrämma varandra genom att gå på kyrkogården mitt i natten på halloween. Men mer än så är det inte.

Däremot har jag några få, väldigt nära vänner och jag skulle vilja att ni fick träffa dom.

Hannah med H och jag har känt varandra sen vi gick på högstadiet. Vi träffade äldre killar med bilar, smygrökte i trappan till hyreshuset där vi alltid hängde och vi pratade kärlek. Jag tror att vi förlorade vår oskuldsfullhet ungefär samtidigt. På gymnasiet gick vi lite olika vägar, men ett par år senare hittade vi varandra igen. Vi har samma trassliga kärleksliv bakom oss, samma kroppskomplexhistorier, samma musiksmak och samma mentalitet. Vi skickar music till varandra på spotify, vi tipsar om knasiga saker på nätet och vi finns för varandra. Vi träffas sällan (någon gång om året om vi har tur), vi lever olika liv i olika städer men jag vet att oavsett vad är hon bara ett telefonsamtal bort.

Frida och jag träffades ytligt på gymnasiet och vi bodde i samma trapp ett tag. Sen när vi väntade våra pojkar hamnade vi i samma föräldragrupp och när jag och Sambon flyttade hamnade vi återigen i samma trapp. Sedan dess har både vi och kidsen varit lite som ler och långhalm. Vi träffades varje dag och vi delade med oss av livet. Vi stöttade och grät ihopa. Gladdes åt framsteg och var lyckliga tillsammans.

När dom flyttade kändes det lite som om mitt hjärta krossades. Min bäste vän försvann där för ett ögonblick. Men jag hade inte behövt oroa mig för vi träffas så ofta det går och även om det inte är samma sak så är också hon bara ett telefonsamtal bort.

Dessa två underbara människor skulle jag aldrig klara av att förlora, dom är värda mer än tusentals barndomsvänner.

Dom är ju mina vänner.

Early morning

Den här dagen började inte som planerat. Lilleman slank in på toa och drack JIF (den nya flådiga power cream, antikalk versionen, dock är det sprayflaska, så han har med all säkerhet knappt fått i sig någonting som tur är, såna saker är inte bra för mamma hjärtan). Så vi ringde Giftinformationscentralen. Dom sa, ge vatten och avvakta förändrat allmäntillstånd. Alltså gav vi vatten, åt macka och pepparkaksfil, ringde och meddelade dagis och nu ligger han och morrar åt tv:n. Morrar, på riktigt.

Han är underlig ibland, min son.

Nu ska jag försöka skriva ihop arbetet om omvårdnad i ett multikulturellt samhälle. Inte så lätt att koncentrera sig när Svambobs irriterande stämma skär genom hjärnbalken. Men vi dricker lite kaffe och försöker.

Day 06 – Your day

Vi vaknade när sambon kom hem, sen var det upp och gå igenom de vanliga morgonrutinerna. Vi bestämde träff med F och barnen eftersom vi båda var så senila att vi trodde att vi hade gjort det i helgen, men glömt bort det. Vi tittade en liten stund på den hemskaste av de hemska, den gula tvättsvampen.

Jag kollade skolan på internet, jag hade blivit godkänd i en kurs som var tråkigare än tråkigast och jag blev glad. Orkade inte ens känna mig missnöjd över att det bara blev ett G, så jobbig var den. Och urtråkig.

När F och barnen kom skulle vi leka ute. Det gjorde vi. I 10 minuter, sen frös vi och gick in. 12 minus, är tolv minus även i termobyxor och jacka (note to self; underställ till mig och Lilleman ska inhandlas innan Österrike, annars avlider jag av kylan).

Sen gjorde vi allt det som jag redan skrivit om. Pussades och grät och fikade och njöt. Och tog dåliga bilder med kameran som får mig att gråta av frustration (jag antar att det är mig det är fel på). Sen var det dags att sova och F och barnen begav sig.

Lilleman sov och jag bloggade, skulle redigera bilder, skrev inköpslista och matsedel, fick tidning och kakmix på posten.

När Lucas vaknade grät jag när jag såg att han packat upp varenda julklapp jag slagit in (note to self again: ställ ingenting viktigt för nära buren där vilddjuret sover). Sen gick det över, man kan ju stryka böcker tänkte jag och blev gladare. Sen hälde han ut en hel vattenkanna vatten på golvet och jag blev lite förkrossad igen.

Sambon vaknade. Jag fick ett samtal som gjorde lite ont i magen. Sen gick vi och handlade. Gick hem och packade upp. Mammas sambo kom och räddade vår dammsugare som jag använt utan påse utan att veta om att jag höll på att döda den. Sen åt vi och mös och nu sover Lucas. Snart.

Så nu ska jag läsa bloggar, lägga upp maskor till mina strumpor, titta på film och äta clementin. Sen ska jag sova. Eller läsa en bok. Bok blir det nog för den jag läser nu är riktigt bra. Glöm att ni har en dotter.

Vi kan kalla det dagens lästips.

Pettson & Findus

Lucas sitter och tittar på Pettson & Findus och som han skrattar! Herregud! Detta är alltså ungen som ratat allt utom Svampbob Fyrkant sen han började titta på tv:n. Och gud vad jag är trött på den gula disksvampen. Lite variation hade inte varit fel.

Så håll tummarna.

Nu lyckades jag trycka till kontrollen så att det började om från början, så det var bara att spola och hoppas att det inte störde för smycket för om jag får hörs "sätta igång bompinkant" en gång till just nu kan det hända att jag skriker rätt ut.

More christmas wishes

Dom som känner mig, vet att jag älskar muggar. Extra mycket tycker jag om udda muggar. Men ibland kan det vara svårt att få dom udda muggarna att se så fina ut tillsammans som man ville. Därför har alla mina udda muggar fått landa i källaren till förmån för 12 beiga IKEA muggar, som fyller sin funktion, men som inte är så roliga att titta på.



Så tomten, dessa vill jag ha i julklapp. Du hittar dom HÄR, HÄR och HÄR.

Friends < 3

Finaste F och barnen har varit här. Vi har busat, skrattat, lekt, pussats, gråtit, kramats, trotsat och myst. Det har varit härligt. Mammorna har snackat och barnen har busat. Och lilla O har suttit i stolen och sett gullig ut, ett sånt charmtroll.

Skulle precis röja undan i på bordet och höll då på att ställa kaffkoppen i soffan. När man är så förvirrad och slut vet man att man har haft det livat.

L sover och jag ska sätta mig och skriva matsedel och inköpslista. Lägga upp fötterna i soffan och hälla i mig en kopp överblivet kaffe. Njuta av lugnet, som både känns härligt och lite tomt.

Tyvärr blev fotona inte bra idag heller, av någon anledning blir dom jättekorniga med systemkameran helt plötsligt, någon som vet vad det kan vara som är galet?

Dear Santa; Second edition

Det här önskar jag mig också. massor av förvaring för alla mina böcker och annat krafs som huserar i vardagsrummet. Och ett större vardagsrum med plats för massor av förvaring. Med stora spröjsade fönster och putsade gråa väggar. Med trägolv av plankor, mörkt bruna och härdade. En stor rejäl tygsoffa som tål hårda tag och två slitna bruna skinnfåtöljer. Ett vardagsrum med öppen planlösning mot köket och hallen.

Aja, drömma kan man alltid.

mon Dieu

Dagens julklappsshopping var under all kritik. Hittade ingenting av det jag skulle ha, men vi kan skylla på särskilda omständigheter. Mamma och jag bestämde att vi ska åka iväg igen en dag snart. Koftorna, tröjorna och stövlarna blev inte heller handlade. Stövlarna var fula in real life, vilket är lite av en katastrof. Men det ska väl lösa sig på något annat sätt.

Men ikväll fick jag beställt lite julklappar. Och lite till mig själv.

Det är tröttsamt med julklappshets. Det är tröttsamt med jul. Tur att det är så mysigt att vara med familjen, annars hade man aldrig orkat.

Quote

When we were children, we used to think that when we were grown-up we would no longer be vulnerable. But to grow up is to accept vulnerability. To be alive is to be vulnerable.


- Madeleine L'Engle

glitter sky

Utomhus ser det ut som om någon strör glitter från himlen. Inte riktigt snö och absolut inte regn.

Vackert.

Synd att kameran omöjligt kan fånga det jag ser.

Day 05 – Your definition of love

Vi lever i ett samhälle som måste sätta ord på allt. Jag vill inte vara någon som behöver göra det. jag vill inte känna mig tvungen att analysera allt och definiera. Men jag kan säga som såhär;

Kärlek är det jag känner för min son, dygnet runt oavsett hur hans humör är eller vad han hittar på.

Kärlek är det jag känner för min sambo oavsett vad.

Kärlek är det jag känner för min familj och mina vänner.

Kärlek är att förlåta, att alltid finnas för varandra om så bara i periferin. Kärlek är att stå ut med olikheter. Kärlek är att släppa in andra i sitt liv. När kärleken är närvarande är det en sådan sak som man bara vet.

Jag är omringad av kärlek.


Och det känns underbart.

Jag bara älskar Kates vardagsrum. But then again, how can you not?