Tuesday, November 23, 2010

12.41

Idag är en sådan dag då ingenting känns riktigt bra. Så fort jackan togs fram i morse började Lucas gråta. Han nog varit hemma från dagis lite för mycket på sistone, han har ju varit sjuk. Sen grät han hela vägen till dagis, stretade imot så mycket en tvååring kan när jag skulle lyfta upp honom ur vagnen och in i hallen. När jag skulle säga hejdå kramade han mig så hårt och pussade mig om och om igen medan tårarna rann. Både hans och mina.

Kände mig otröstlig när jag gick därifrån.

Men när jag ringde senare hade det ordnat sig.

Mina nerver sitter på utsidan av kroppen känns det som och ytterligare ett nederlag knäcker mig nog ordentligt. Så vi får hoppas på lite regn och att allt går bra.

Nu är det snart dags att klä på sig igen och bege sig ut i regnet.

Längtar till kaffet och lugnet.

Sista dagen. Helt otroligt.

No comments:

Post a Comment