hur gärna jag än vill känna mig stark och självsäker så är jag inte alltid det. oftast inte. jag är en mes.
jag har alltid älskat skräckisar. tills jag insåg att dom gjorde att jag inte vågade vara ute efter att det blivit mörkt, eller att dom bidrog till att jag aldrig sov vidare bra. fortfarande gillar jag inte att jobba på kvällen för jag tror att det finns spöken, demoner och yxmördare bakom gardinerna i mina boendes rum.
så det senaste året har jag bojkottat skräckfilmer. men nu är jag sugen igen. paranormal activity 1 och 2, är det något att se? trean kommer ju snart. kommer jag att bli så rädd att nattsömnen återigen störs och att jag inte kommer att våga gå på toa med stängd dörr?
är det värt det?
No comments:
Post a Comment